Sova ostört nära min man

saknar tiden då vi la Melvin i sin säng eller i vagnsinsattsen och sen sov han halva natten och åt lite på mamma och sen somnade om till 8-9 någon gång. Han har blivit riktigt jobbig på kvällarna nu... somnar vid 8 vaknar vid 22-23 och somnar om vid 1 eller ngt igen... D är inte kul enda möjligheten att få honom att somna om tidigare är att gå och lägga sej med honom, då sover han minsann... Men hur kul är det att aldrig få ha sängen för sej själva. Att inte kunna gå och lägga sej när man vill tillsammans och bara ligga i varandras armar å hångla? Det behöver inte sluta med sex, men att få ha vuxen tid i sängkammaren saknas... Att få mysa med Martin i sängen utan att det ska ligga ett previtivmedel emellan vore trevlig... Jag älskar båda mina barn över allt annat men jag vill ha lite space när jag sover... Även om jag och Martin skulle kunnat lega i varandras armar hela natten så hade vi inte gjort det för vi båda får lite klaustrofobi men att iaf ha möjligheten eller åtminstonne få ha sin sänghalva ifred och inte behöva dela den med en eller två små kroppar... Visst är det mysigt när dem kommer framåt 4-5 på morgonen och så men inte redan kl 22... Melvin vaknade vid 21.30 och han somnade om vid 21 men när jag försökte lägga ner honom igen vid 22.30 vaknade han igen. Martin försöker nu och jag hoppas att han lyckas för jag vill ha min man breve mej i natt.

Det är konstigt hur man är, när barnen inte är hemma och man kan sova själva så känns det tomt men när dem är hemma och mellan oss i sängen är det trångt... är det bara jag som känner så? vore kul att höra hur ni andra har det och hur ni får det att funka? Tar hemskt gärna emot tips på hur vi ska göra... Rasmus kom till oss varenda natt tills han var dryga 4 år, sen körde vi en natt stenhårt, vi gick helt enkelt tillbaka med honom varenda gång han kom vilket resulterade i att ingen av oss sov. Är det så vi ska göra med Melvin oxå? ska tillägga att Rasmus efter den natten bara kommit enstaka gånger på morgon kvisten... vilket jag tycker är helt okej...
När Melvin var riktigt liten kunde han inte somna hos oss i sängarna utan väntade helt enkelt på att man skulle lägga ner honom igen och sen sov han snällt 8-9 timmar med bara en kort mat paus... ge mej den tiden igen tack! Nu går Martin in med Melvin igen, snälla håll tummarna för att han sover vidare i sin säng...

Så nu har jag fått ventilera/ gnälla lite, ser fram emot lite råd...




Varför inte sova lika sött nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0